tisdag 22 april 2008

ETT HELT ANNAT LIV

Barnen pa Hogar Comunitario Sosep i Llano de Pinal.

Mandagens aktivitet.


Byggnaden pa bilden ar barnhemmet fran utsidan.

Det lilla skjulet langst fram i bilden, ar hemmet till Jose, 4 ar, hans 6 syskon och alkoliserade mamma. Pappa ar illegalt i USA, och har glomt familjen.

DAGARNA SOM VOLONTARARBETARE.

Det ar ett tag sedan jag har skrivit, och det ar sa mycket att beratta. Forst och framst hur folk lever har, men ocksa foder det manga funderingar och tankar.

Varje dag har sa langt varit otroligt omtumlande. Det finns inget som kunde forbereda mig pa hur det skulle kannas att hamna mitt i det jag last om.

Vad jag gor:

Hjalper till pa det anda centret for misshandlade kvinnor och barn i Guatemala, och jobbar pa barnhemmet som bilderna ar tagna.

Barnhemmet, eller daghemmet ar for barn till familjer som inte har rad att ge barnen mat.

Det ar svart att hitta en borjan pa vart jag ska borja att beskriva for det ar sa mycket. Jag gar upp 6 pa morgonen for att ta bussen 1 timma ut i fran Xela till en liten bygd, Llano de Pinal, precis under vulkanen Santa Maria.

Vagarna dit ar torra, och bussen erbjuder en riktigt omskakning sa man vaknar till liv.

Hemmet drivs av seno Filippa och seno Sonja som ar riktiga aldsjalar. Dom fa pengar dom har att driva det hela for, kommer fran guvernorens fru i omradet.

Nar jag kommer fram ca 7.30 pa morgonen ar det redan nagra barn pa plats, och kl 8 ar det mer eller mindre 20 barn dar. Otroligt skitiga, men saaaa sota.

Situationen till familjerna ar riktigt svar i det har omradet. Husen bestar av lite plank, och i basta fall ar dom isolerade pa insidan med genomsiktig plast. Husen bestar av 30kvm pa sin hojd, och den enda sangen dom har delas av alla. Vatten finns nagra km bort, och el... Nej!

Just nu ar det ganska ok temperatur. Ca 25 grader i solen, men pa kvallen borjar det regna, och sjalv anvander jag tjocka klader nar jag gar ut om kvallen.

Vinter halvaret ar det mellan 4-14 grader.

Barnhemmet erbjuder barnen i aldern 0-7 mat, bonor, ris, lite yogurt, etc. Nar barnen ar over 7 maste dom borja hjalpa familjen att skaffa mat. I ovrigt utbildas barnen i hygen, som att tvatta handerna, borsta tender och lara sig inte sla.

Barnen ar i stort satt valdigt glada, men nagra kommer till dagis med sar i ansiktet, blamarken, ar otrostligt ledsna, eller riktigt sjuka.

Jose ar en av pojkarna som ar svar att fa kontakt med. Forra veckan blev han sjuk och kastade upp efter maten. Det tog mig riktigt hart nar han fick sig en riktigt utskallning och blir utslang fran hemmet. Jag har tur och har en tysk tjej dar som pratar mer spanska an jag, och till sist fick han komma tillbaka in. Gratande och helt onabar.

Efter att ha legat utslagen pa marken i 30 minuter kraks han igen, och den har gangen ar det ingen nad.

Den andra tjejen foljer honom och hans kusin hem. Dar ar det bara syskon som berattar att han kraks blod pa natten och att mamma ar inne i Xela for att kopa medecin.

Nar dagen ar slut, gar vi tillsammans till "huset" och hittar honom dyplot i en hog pa sangen.

Dilemmat ar att vi som utlanningar ar ett hot pga av mycket kidnappning av barn som hande i omradet for nagra ar sedan. I stallet for att skramma barnen med troll, sa skrammer dom barnen med att vi vita ska komma och ta deras organ. Folk ar analfabeta och tror verkligen att vi ar dar i syfte att ta.

Redan nar vi gar hem till Jose ar Seno Filipa orolig for oss, for att situationen ar sa anstrangd.

Vi forsoker forklara att vi vill att Jose ska komma till sjukhus. Sjalvklart betalar vi, men vi kan inte ta honom med oss utan mamma. Risken att vi hamnar i en daligsituation pa grund av kidnapning ar inte ens att fundera over.

Vi kopte cola och vatskeersattning till Jose och gav honom. Sa... Om nagot hander honom nu, kommer det att vara varat fel.

Hinner inte skriva mer, men det ar en liten del av frustrasjonen och funderingarna. Man vill hjalpa, men i bland ar det svart.

Nar vi forst hittade mamma, hade hon kjopt alkohol i stallet.

I morgon ska jag tillbaka ut for att se om han fortfarande lever.


San Marcos de Lagua / ATITLAN



Tiden bara flyr.... Sista veckan har fortfarande varit mycket pluggande, och utan att ga narmare in pa det, ar det forst nu jag kan vara lange nog borta fran badrummet for att lagga upp bilder.

Bilden ovan ar tagen i fredags eftermiddag efter ha overtalat tuk-tuk foraren att stanna pa vagen till San Marcos de lagua. Lagua Atitlan ar helt underbart vacker. Aven nar det ragnar...




Har tog tuk-tuk foraren en bild av mig.... Hans talanger kan ju diskuteras, pa en annan sida hade han aldrig satt en digitalkamera forut.

Resan fran Xela till San Marcos var lang och definitivt spannande. Utrycket tuta och kora, har fatt en helt ny mening :) Chicken-bus kallas det och dom bestar i gamla amerikanska skolbusssar, konstruerade for att frakta barn.... Shit vad langa ben jag har :)

Resan gick over ett fjall upp i malnen. Himelskt vackert!! Nere till vanster ligger den lilla bubblan San Marcos. (Var glad nar jag horde musiken fran byn dar jag stod) Byen ligger intill vatnet, utan bilar och vagar, med sma restauranter och hus mellan traden i djungelen.

Nu har den har byn inte sa mycket att gora med resten av Guatemala. Dom flasta som ar dar ar gamla och nyfodda hippies som ater vegetarian mat, tranar yoga, lar sig olika indianska satt att ta vara pa kroppen.

JAG FICK SITTA MODELL PA EN KURS I INDIANSK HUVUDMASSAGE!!!!!! I TRE TIMMAR!!! Mycket snack om aura dar. Tar med mig det hem :)

Helgen gick at att trana yoga, vara tyst och ata sot frukt med ekologisk yogurt och honung (inte for att dom listat ut grejen med konserveringsmedel an direkt...)



Som ni ser pa vadret kan ni bara glomma att jag ligger pa stranden i stralande sol. Men... Borjar definitft upparbeta en stadig paskbranna :)

Platsen jag sitter pa har ar helt underbar. Dit guidad av en otroligt sjalsdyrkande tysk.


Har provar jag nogon riktigt sur frukt. Kan inte komma ihog namnet men.... Ett bevis pa hur vit jag fortfarande ar efter snart tre veckor. Njut av varen dar hemma!! Har ar vi pa vag in i regnperiod :) ...just det! Varit tre jordskalv sedan jag kom, men har sovit mig igenom alla :)


Tack for alla gulliga mail jag fick av er som jag vanligtvis tar hand om lite da och da. Har inte haft tid att svara, men ni far ett litet mass-svar har.

Jatte-kram pa er!


Hors snart....

Anne Lene

Mayaindianer och andra funderingar.

Utsikt fran Zuníl pa eftermiddagen i gar.




Nar jag sitter pa torget och gor laxor far jag flera ganger infall av bubbliga skratt. Det gor inte sa mycket, for maniskorna i det har landet ar allmant glada.
Det jag ar glad for, ar att vara har....



Fiterad planta (stor banan) med gradde och socker i Zuníl.

Sadar faktiskt...


Det har hant sa otroligt manga saker sedan jag reste fran sverige for drygt en vecka sedan, men nu tror jag att jag borjar landa lite.
Xela ar en stad med manga, korta, glada, fargglada och blyga maniskor. Klart man ser helt annorlunda ut. Nar guatemaltecarna (dom kallas sa :)) moter varandra pa gatan ar det en ganska stor ordstrom som hinner vaxlas pa nogra korta sekunder. Nu har jag ingen aning om vad exakt dom sager, for sa mycket spanska kan jag inte an... Men i alla fall: Jag har borjat med att saga ett klart och tydligt feliz dias/ buenas tardes etc, och reaktionen ar ett stort leende samtidigt som dom sager hej, god dag och adjos i ett svep. Fantastiskt!!

Tillbaka till torget: Det centrala torget i denna ooverskodligt stora byn ligger tva gator bort fran familien jag bor hos, sa pa eftermiddagarna satter jag mig dar och laser pa spanska verb och diverse andra laxor.

I dag kom en kvinna med sina 5 syskon (jag trodde det var hennes barn, men ok) och satte sig bredvid mig. Forst var dom lite blyga, men sen borjade vi snacka. Jag relativt stapplande och dom relativt fort :)


Utsikt fran Baúl over Xéla.


Kladerna dom bar och solgte ar farglada och deras ansikten ar som tusen solar. Dom berattade att kladerna dom solgte var handgjorda, och att resa till Xela tar ungefar 5 timmar fran deras lilla by i bergen som jag tyvarr inte kan minnas vad heter.
Att vara nara manniskor som ar sa varma, ekta och fysiskt nara (nu menar jag en varm hand pa armen nar man pratar) gor att man far just den dar bubbliga kanslan. Man kanner sig akta, avslappnad och glad.

Staden ligger i en dal mellan fjall och berg. Pa natten ar det ganska kallt och mitt pa dagen steker solen samtidigt som det ar fuktigt i luften. Nar jag gar i gatorna till skolan pa morgonen ar det fullt liv medans dimman lattar i morgonsolen. Kan inte beskriva med ord hur levande man kanner sig.

En Mayakvinna med sitt barn i Zunil.


Zuníl.

Ca 10 minuter fran Xéla ligger en liten stad som heter Zuníl. Staden ligger i en smalare dal, och gatorna ar ungefar dubbelt sa branta som i San Fransico.

I denna staden ar majoriteten indianer. Antingen K'ichi eller Maya. Dom pratar med massa smackande och klickande med tungan, sa det var kul att bara ga runt i gatorna och lyssna och se. Helt otroligt nog blir man varken utstirrad, ropad efter eller utsatt for forsaljare, utan folk hejar nar man hejar, annars far man va.

Kvinnorna i sina fargglada klader smaspringer runt i stallet for att ga, och halsar pa varan med ett ljud som later som ett langt "haaaa" i falsett. Det ett annat ljud nar dom ville forbi, ungefar beeeehh. For att ursakta sig, holl dom sin halsduk framfor munnen.
Man kan forsta dom pa kroppsspraket.

Nu ar det dags att ga tillbaka till skolan. Efter att ha pluggat 5 timmar om dagen med min 20 ar gamla och 160cm langa larare Nery, borjar det bli riktigt kul. Och Mamma; tru det om du vil, men jeg kan ikke gjore lekser nok. Det har aldrig skjedd for :)) 2 eller 3 uker till har, sa ska jag borja jobba.
Den forsta veckan har det blivit en del utflykter och annat socialt med andra elever i skolan. Kanns bra, for man for snabbare en uppfattning om hur allt fungerar har. Kvallens evenemang i skolan ar att alla elever pa skolan ska framfora nagot artistiskt pa spanska. Jag ska sjunga Yolanda. Fin sang men har ingen aning om vad den handlar om :) Romantica!!!


Zuníl.

PS: Dom kor salsa har pa onsdagar!!!!!!

JJAG LAGAR MAT I SKOLAN + en promenad

Tog en liten promenad i narheten av huset dar jag bor i gar eftermiddag. ca 10C, sa det ar inte sa varmt. Har ar avenida 3 i zona 1. Det bor ca 380 000 i Xela i ett eller tvavaningshus. Det ar en del jordbavningar har (1 liten i natt), sa staden ar stor, inte hog.
Ett hus i narheten. Otroligt vackert med alla farger!
Sondag och gudstjenst. Mayaindianer pa blom-marknaden.
Mì casa, y mì familia Gloria y Erika. Taget i pyamasen pa taket :) Dom ar otroligt snalla och hjalper mig att hitta ratt spanska ord. Jag bor i ett rum i deras lagenhet, och far tre mal mat om dagen. Pa morgonen ar det lite kaotiskt, mycket pa grund av mitt forvirrade huvud, men vi skrattar och har kul. Erika ar 8 och har lika mycket energi som mig, sa Gloria skaller lite pa oss i bland :)
I grytan bakom Elba, rektorns fru, ser ni geggan som tog mig 1 timme att astakomma.
Livet ar helt enkelt underbart.


JAG LAGAR MAT!!!!!!!!

Alla ni som kanner mig privat vet att matlagning inte tillhor mina vardagssysslor.
Dag nr 1 i skolan ska vi ha "cena internationel". Cena betyder middag har jag lart mig i dag, sa med fasa insag jag att jag ska laga mat at alla larare och dom ovriga i skolan. Eller, alla gor nagra portioner, sen ska vi byta. Tillsammans med 3 svenskar (malin, love och Linus (som ar pa prick lik Marcus fast nagra ar yngre, och ja... jag ar eldst :)) bestammer vi att gora pasta med ost och bacon sas. ...inte sa Norskt, men det fick duga..


Tyvarr, maste jag saga i skrivande stund, kom jag pa den brilianta ideen att jag skulle gora efterratt pa frukt nar vi var pa marknaden for att handla.
Bade mormor och farmor brukade laga fruktkompott med gradde.... NORSKT!!!
Nu star den och kallar i koket har pa skolan... och... lat oss saga att det smakar som jordgubbssirap med lite klumpar...... Man kanske kan frysa och kora det i likvidadoren till nagon form av sorbe???
I alla fall ska vi ha snaps och snappsvisor innan maten, sa jag far helt enkelt springa och kopa nagra flaskor till, sa dom inte dor av allt socker.
Var det inte 1/2 kilo socker till 1 kilo bar????? Eller det ar kanske nar man gor sylt??
Shit nu blir jag nervos.... Det ar en aldre dam. Maya indian som ar larare har, och hon ska smaka min efterret. Funderar pa att ga hem nu. Behover inte ljuga om jag sager att magen ar lite intressant i sina aktiviteter.
Hors snart!
Besos/ Anne Lene

söndag 20 april 2008

Xela



Mina forsta bilder fran Xéla. Har varit har i ca 24 timmar, och borjar redan fundera over varfor man bor i sverige.



XÉLA, Qetzaltenango, Guatemala. Tog bilden fran taket pa huset jag bor i, i morse.

Centarala parken som ligger ca 100 m fran huset. Har inte en aning om vad parken heter an, men aterkommer nar jag lart mig spanska.

Alla har otroligt farglada klader. Satt i parken i morse nar den har familjen kom och satte sig.


Igar blev det fotbollsmatch och lite tiequila tillsammans med ett gang studenter som ar i stan. oforutsedd start pa resan, men det var ju enda lordag.....

lördag 19 april 2008

Guatemala city

Hej pa er!!

Nu ar jag framme i Guatemala. Pga vissa omstandigheter, som jag misstanker att jag bara far vanja mig vid, stannar jag en natt har hos Rachel och hennes familj. Guatemala city ar kaotiskt, halvmodernt och pa nagot obeskrivligt satt, fantastiskt heftigt.

Resan hit gick bra, om man ser bort ifran att jag àkade bli av med mappen med alla viktiga adresser ock telefonnr. Men men.... Det loser sig.

Backpacker ar ju nagot jag forsoker vara pa den har resan, sa nar jag kom till Miami i gar bestamde jag mig for att aka komunalt till hotellet. 1 jag hade inget telefon nummer dit och 2 jag hade givet vis inte brytt mig om att skriva upp adressen. Jag tog mig dit i allafall. I delad taxi med en snacksalig spanjor som skulle se Springsteen pa tre stallen i Usa efter redan sett honom 58 ggr forr. Men det var inte onormalt, for han kande en kille som sett honom 113 ggr! 113 GGR!!!!!! Vi snackade Springsteen!!

Efter att ha flortat litet med killen i receptionen fick jag en lagenhet med balkong ut over vattnet. Tur var val det, for da upptackte jag en trevlig uteservering med palmer och bryggor och allt lite langre bort.

....dar hamnade jag med ett gang mexikaner som forsokte forbattra mina Spanska kunnskaper i forberedande syfte.

Nu ska jag ta en promenad i staden har och forsoka vanja mig vid all militar och alla poliser med vapen i henderna. Fick hjartstillestand 4 ggr pa vagen hit. Men det ar nog lungt for alla ler och ser trevliga ut. Ett par komentarer som jag inte vill repetera har. Inte sa uppfinningsrika, men det kan vara allt dom kan av engelska.

I vilket fall ar det ju inget annat an gulligt nar manniskorna ar runt 1.60 :)

torsdag 17 april 2008

Da ar jag pa vag. Antligen...

Resan kom lite brott pa. (Ber redan nu om ursakt for stavfel etc. Fortfarande inte helt latt att vara norsk)

Det ar otroligt manga tankar som dykt upp infor resan, och anda kandes det som en surprice att hitta sig sjalv pa flyget i morse. Ja, ja... Har bara tagit mig till London an, och har en natt i Miami innan jag slutligen tar mig till Guatemala for ett antal timmar pa "chickenbus" innan jag nar slutdestinationen.... MEN SNART!

Har inte kunnat skapa mig en bild av hur det ska bli, men jag ar anda helt saker pa att det ar nagot jag verkligen vill gora. Ser framemot och fa vara i en helt annan kultur och kanske det kan ge ett bredare syn pa livet, forhoppningsvis pa ett positivt satt.

Sen ar det klart att det ar langt fran min vanliga vardag. Den bestar mycket i: hur mycket kan jag hinna pa en dag, hur manga hinner jag traffa och prata med etc. Redan efter nagra timmar mobil och dator fritt kanns det konstigt, men skont.

Sen ar det andra i ovrigt vanliga semester forberedelser som helt automatiskt foll bort. Farga utvaxt? Fixa naglar? .... Ok. Erkanner att jag vaxade benen och fargade ogonbrynen. Men... plotsligt ar ju det faktiskt inte alls viktigt.

Ser fram emot att se vad alla intryck kommer att paverka och vad jag kommer att lara.

Maste springa !
Hors!!

tisdag 15 april 2008

Norge

Mamma og meg.... Lover å ikke gjöre noe dumt, og å ta vare på meg!
Mormor og meg....

Pappa og meg....

Lars Erik!! Kan du sende et bilde av deg og Hege? Har ikke noe.