onsdag 17 september 2008

Projekt 1 i stort satt klart!!



Titta vad fint!!!!!! Taket blev lagt och nu fattas det bara en ranna som ska samla upp vattnet.

Tack alla snalla som har hjalpt till ekonomiskt med forsta projektet. Jag har definitivt inte borjat slappna av an. Ar i full gang med att radda resten av Xela, men jag tar en paus for att skriva lite om hur taket blev.







Att ta upp kameran ar inte helt utan att man blir attakerad av en bunch ungar som har fattat grejen med att det kommer upp en bild av dom pa skarmen pa kameran om ljuset framfor blixtrar till. For inte prata om att fa nagon att stanna upp lange nog framfor kamran till att man ska hinna plata dom. Men men... Kaos bilder ar ofta dom roligaste.

Har forsoker jag fa Lus, Salomé och Giovanni att fastna pa bild. Da dyker Paulito upp som fantomen och ger lite action till mitt forsok pa uppstalld bild.





Lite fran vardagen under det nya taket. Har ar vi i full gang med att tvatta hander innan vi satter igang med frukost. Frukost bestar 90% av frijol med lite yogurt i. Det ar helt enkelt en morkbrun soppa med flytande bruna boner i, samt en skjed med nagot vitt som flyter pa toppen... Faktiskt ratt gott!!!.
En annan stor handelse i vardagen. Manga ganger faktiskt, sedan dom flasta barnen lever med standiga parasiter och darav oxa standig diarè. Hoppet fran jobbet pa ostermalm till att torka rumpa ar langt, men faktsiskt inte sa svarhanterligt, nar ungarna tjatar pa att just jag ska ga med dom till utedasset. Man smalter ju helt nar dom ler och fragar, aven om jag kande ett visst motstand i borjan. Toaletten ar aven den jag anvander pa dagarna... eller Det ar ett utedass som ar uppbyggd i Maya storlek. Innebar en viss lartraning for mig, sa det tackar jag for....

Underbara sota lilla, standigt snoriga Blanca ville vara med mig pa bild. Fotograf, Herlinda, som vande kameran at fel hall dom forste 10 gangerna, for sedan att hitta zoomen...

Utsikten fran utedasset ar inte nagot att klaga over. Milperna, majs plantan, borjar bli sa hoga att man knappt ser vulkantopperna.

Skjulet bakom hogaren. Har jobbar farfar hela dagarna. Han ser ut att vara mins 100, men sedan han bara`pratar qui´che, komunniserar vi darligt.


Farfar pratar med hasten.


SAAA.... En stor dag var i torsdags. Vi firade tva saker. Frihetsdagen, och att taket i stort satt var klart. Under mycket skratt kladde dom pa mig den traditionella drakten fran quetzaltenango, och bilden visar ju tydligt att dom tog hand om haret oxa. Dom skrattade godt nar jag berattade vad jag jobbar med hemma i Sverige....


I nagra dagar forsokte dom lara mig nationalsangen, men utan storre lycka. Det ar 13 vars om frigoringen som var for 11 ar sedan. Hela proceduren var otroligt hogtidlig, men jag hadde lite svart att halla mig fran skratt da ungarna hela tiden papekade hur kort min kjol var. Har nagra decimeter mer over jorden an dom andra kvinnorna.

Kvinnorna har en fastmaltid i koket. Mitt bidrag var att baka 3graddtartor. Kvinnorna hadde aldrig sett eller smakat nagrat liknande, ioch ville hemskt garna lara sig. men.... Det foll lite pa att dom inte ens forstod vad en ugn ar...Langt mindre hade satt en eller agde en..

Alla kvinnorna i trakten... med sina Maya klader. Hitta ett fel.....


Ha det jatte bra!! Tack ater igen. Nasta projekt ar att hjalpa samma guate forening att hjalpa fler barn.
Jatte kramar!