torsdag 31 juli 2008

TIKAL.




Mayaruiner...

Pa Ranch i Petén.


Efter narmare tre manader i Xéla och allt som finns 4 timmar i omkrats med buss var det dags att bege sig ut till andra sidan av Guatemala och till ett annat land for att fornya visumet.


For nagra manader sedan var Johanna och jag i Antigua dar vi traffade ett gang mer eller mindre trotta maniskor pa en grasmatta.

Just da var vi inte sa intresserade av att prata, men efter att ha fatt i oss en efterlangtad frukost sprang vi pa samma manniskor igen.


Det var sa vi traffade varan guatemalska budda och van, Rene.

For att gora en lang historia kort, skulle Rene fa besok av sin svenska kompis och undrade om vi ville hanga med till en Ranch i Petén over en helg. Tjejen i fraga fick vi aldrig traffa, men i stallet fick Johanna och jag en otrolig upplevelse. Petén ar inte helt det samma som stundvis kalla Xela. Det ar regnskog. Regnskog har massor av spannande kryp, insekter, djur och det ar varmt och FUKTIGT!!!




Pa vag fran Rio Dulce till Ranchen, dryga 100 km in i Petén.



Ett av alla valkommnande djur i huset.... Han hann aldrig fa nagot namn, for han akte ut ratt snabbt. Ca 10 cm fran ta till ta.


Manga intryck nar man hamnar i nya manniskors sallskap. Har pratat om dom olika sammhallsskikten forut, och René ar definitivt nagonstans i det ovre skiktet.
Killen som agde ranchen bestamde sig oxa for att komma dit dagen efter, och for forsta gangen fick jag kanna pa hur det ar att ha tjenste folk.
Nar vi at pa kvallen fick tjanstefolket vanta, och sen fick dom ata resterna en bit ifran bordet medans vi drakk (kaffe sa klart). Otrolig marklig kansla.



Nagot ovantat for varan lilla guatemalska vann, hade jag faktiskt skjutit forr, och lyckades fa ner burken vi skjot pa.... Vilket han inte gjorde :)



Tyvarr kommer jag inte ihag vad frukten heter som Johanna forsoker fa i sig. Gubbarna som jobbade pa garden kom med konstiga frukter dom hamtat i djunglen da och da under dagarna. Dom var relativt blyga nar man forsokte prata med dom, men formodligen inte sa konstigt med tanke pa att jag vager lika mycket som tva Petén gubbar.



For att beskriva vistelsen pa ranchen, sa borjade resan uppe ifran Xela Torsdag eftermiddag for snart 4 veckor sedan. Vi skulle till Antigua, men lyckades endast ta oss till San Pedro i stort regn den dagen. Morgonen efter fortsatte vi kl 6.20 och var framme i Atigua 9 pa morgonen. Helt klart inte min idé!
Nar vi antligen fick lokaliserat René, tog det yttligare nagra timmar att komma i vag, men efter att ha storhandlat och forsokt planera mat i nagra timmar pa Paiz utanfor Gutemala City var vi antligen pa vag. I stort regn igen...

10 pa kvallen var vi framme, och efter att ha ransat huset pa olika, lite for stora, kryp, krop vi i sang.
Det var hur skont som halst att komma ifran staden. Varmt och fuktigt, men skont. Vi spelade poker, dansade salsa, red hast (kommer nedan), at farsk frukt, skot pa burkar, gosade med Harald (harfagre), gardens husdjur, som vi dopte.
Sen badade vi saklart i Lagunen nagra ganger....



Bild fran 5 timmars ridtur i olant djungelterrang. Tack Marina for att du tog med med for att rida i vintras. Nu hade jag i alla fall suttit pa en hastrygg 2 ggr forrut!!
Hur hanterar man resultatet pa insidan laren???? Nagon???




Har ar René fortfarande vid gott mod (han trillade av hasten 2 ggr senare:)




Markligt att rida under trad man bara ser pa TV. Har skimtade solen igenom, men for det masta var tradtopparna sa tata, att det var skymning dar vi red.




Johanna och jag. Arbetarna sprang bredvid hela dagen och plockade djungelblommor, bananer och annan frukt som vi fick ata.
Just det... Sen sprayade dom oss med mygg spray hela tiden oxa.





René rakade ramla pa en skorpion och doda den en av gangerna han trillade av. Killen som haller den ar en av arbetarna pa garden.



Liten pa jorden? Man kanner sig som en myra nar bladen pa traden ar storre an en.





Harald Harfagre (pelo grande???) Han skramde livet av mig gjenom koksfonstret och ville ha aple nar jag gjorde frukost. Rattvist!




Djungelblommorna.... Och Johanna!




Slapp formiddag i hangmattan.